Svensk ordbok 2009, webbversion

bryta sig u´t verb bröt brutit, pres. bryter bryt·er●ta sig ut med våld eller kraft­utveckling från in­stängt läge spec. mil.en irakisk pansarkolonn lyckades bryta sig ut från det in­ringade Basra○spec. äv. i sam­band med cykel­tävlingtvå åkare bröt sig ut från huvudklungan○äv. mer abstraktplötsligt lämna gemenskap eller organisation en fraktion bröt sig ut ur partiet och bildade ett eget partibryta sig ut (från/ur ngt)sedan 1555Subst.:vbid1-881316utbrytande, utbrytning